Dina Aziz

Purpose: Family history is associated with gliomas, but this association has not ben established for benign brain tumors. Using information from newly diagnosed primary brain tumor patients, we describe patterns of family cancer histories in patients with benign brain tumors and compare those to patients with gliomas. Methods: Newly diagnosed primary brain tumor patients were identified as part of the Ohio Brain Tumor Study (OBTS). Each patient was asked to participate in a telephone interview about personal medical history, family history of cancer, and other exposures. Information was available from 33 acoustic neuroma (65%), 78 meningioma (65%), 49 pituitary adenoma (73.1%) and 152 glioma patients (58.2%). The association between family history of cancer and each subtype was compared with gliomas using unconditional logistic regression models generating odds ratios (ORs) and 95% confidence intervals (95% CI). Results: There was no significant difference in family history of cancer between patients with glioma and benign subtypes. Conclusions: The results suggest that benign brain tumor may have an association with family history of cancer. More studies are warranted to disentangle the potential genetic and/or environmental causes for these diseases.

Vår uppsats bygger på en jämförelsestudie mellan två fokusgrupper av socialsekreterare, som handlägger långtidsärenden inom ekonomiskt bistånd, för att få en uppfattning om det kvalitativa arbetet. Studiens syfte är att belysa socialsekreterarnas arbetssätt vid handläggning av ekonomiskt bistånd för långtidsberoende bidragstagare. Syftet var samtidigt att undersöka vilka faktorer som socialsekreterarna upplever ha störst påverkan på deras arbete, samt vilka förändringar som behövs för att de skall kunna utföra ett socialt arbete av god kvalitet. För att nå syftet har vi formulerat tre frågeställningar: 1) Hur upplever socialsekreterarna arbetssättet för handläggning av ekonomiskt bistånd för klienter som är långtidsberoende bidragstagare? 2) Vilka faktorer upplever socialsekreterarna i fokusgrupperna ha störst påverkan på deras arbete? 3) Vilka förändringar behöver åstadkommas i arbetet för att socialsekreterarna skall kunna utföra ett socialt arbete av god kvalitet? För datainsamlingen har vi använt oss av den kvalitativa fokusgruppintervjun, som utgår från fem teman: arbetssätt, organisationsstruktur, organisationskultur, klientperspektiv och det kvalitativa arbetssättet. Resultatet presenteras genom ett fenomenologiskt tankesätt och analysen av resultatet sker utifrån den hermeneutiska tolkningen. Studien bygger på den abduktiva ansatsen, då finns det ett växlande tankesätt mellan empiri och teori. Det empiriska materialet har lett oss till teoretiska perspektiv och begrepp, bland annat organisationsteorin, arbetssätt inom ekonomiskt bistånd, kvalitet mm. De teoretiska perspektiven omvänt har hjälpt oss att bearbeta data och att tolka resultatet. Resultatet kan sammanfattas som att samtliga socialsekreterare i fokusgrupperna bedriver ett kvalitativt arbete, men på olika sätt, vilket är beroende på de olikheter som finns inom organisationerna. Studien har visat att det behövs mer forskning på kvalitet inom ekonomiskt bistånd.